Sirius herrar ledde länge, men fick till slut nöja sig med 1-1 (0-0) i toppmötet borta mot Degerfors i Superettan efter en sen kvittering från hemmalaget. Sirius mål gjordes av Ante Björkebaum, hans första sedan comebacken.
Både Sirius och Degerfors hade inför matchen chansen att vid seger klättra förbi Varberg upp på tredjeplatsen i tabellen. Att det var två topplag som drabbade samman syntes också många gånger i den första halvleken, som präglades av hög intensitet och en hel del fotbollsgodis, men dessvärre inga mål.
Sirius började bäst, efter att ha vunnit bollen från Degerfors tidigt efter avspark parkerade man sig i princip på offensiv planhalva under en period, och hittade nästan fram flera gånger. Som allra farligast blev det när Johan Andersson kom i full fart på högerkanten och klackade bollen bak till Daniel Ahonen som i sin tur släppte den till Nicklas Maripuu någon meter utanför straffområdet. Denne hade siktet inställt på det bortre krysset, och satte bredsidan till för att skjuta på ett tillslag. Skottet fick en smått otrolig båge där det skruvades långt över målvakten för att sedan dyka ned mot det bortre hörnet av målet där det precis under ribban träffade stolpens insida.
Degerfors kom allt mer in i matchen och jämnade ut den under halvlekens mittersta delar. Hemmalaget var aggressiva och jagade Sirius frenetiskt halvleken igenom, och även om Sirius till stora delar had ett bra passningsspel och oftast tog sit ut ur värmlänningarnas press så vållade det då och då problem för Blåsvart, som i perioder fick svårt att komma loss från egen planhalva.
När man väl gjode det, vilket trots allt var relativt ofta, så tenderade dock anfallen att bli relativt långa och produktiva, medan Degerfors inte riktigt kom till några lägen. Flera av Sirius lägen i den första halvleken kom efter extraordinära individuella prestationer. Efter Maripuus skott var det Kim Skoglund och Erik Figueroas tur att bjuda på fotbollsgodis. Den förstnämnde slog från mittlinjen, i den högerbacksposition han ofta intar i uppspelsfasen, en extremt välriktad crossboll till en Figueroa som kom som skjuten ur en kanon på sin vänsterkant fram emot straffområdet. Denne tog snyggt med sig den stenhårda passningen på bröstet och sköt på volley ett skott som om det hade blivit mål utan tvekan hade kunnat vara Superettanhistoriens häftigaste mål. Exakt hur nära det var var svårt att se, det handlade förmodligen om mer än några centimeter, men det var många på Stora Valla som kippade efter andan när Figges häxpipa flög förbi strax utanför mål.
Som om det inte vore nog där bestämde sig Ante Björkebaum, som gjorde sin första match från start sedan comebacken, för att dra till direkt på volley på en hörna, och träffade klockrent i ribban. Han var även i princip friställd på en fin boll i djupled minuterna senare, men när han plockat ned bollen i straffområdet gled en försvarare fram och stod för en för Degerfors mycket viktig brytning.
Degerfors hade ett riktigt hett läge i den första halvleken, men då räddade Andreas Andersson Sirius. Efter en bortslagen Siriuspassning på egen planhalva kontrade Degerfors snabbt och kom till avslut strax utanför straffområdet, ett skott mot den bortre stolpen som ”Adde” sträckte ut och räddade säkert. Även på returen var dock en anfallare först på bollen, och när denne nickade bollen mot mål stod Siriusmålvakten för en desto svettigare när han hann upp för att återigen kasta sig och sträcka ut för att stöta undan bollen.
Trots detta skulle Sirius komma att få den sista heta chansen i den första halvleken. En låg hörna skarvades vidare med klacken av Calle Nyström. Efter att Moses Ogbu sparkat hål i luften hamnade bollen hos Daniel Ahonen vid straffområdeskanten, och denne gick direkt på skott. Det var heller inget fel på avslutet, som såg ut att gå in högt i det bortre hörnet bakom en chanslös målvakt, men istället dök en försvarares huvud upp för att nicka undan bollen på mållinjen.
Den första halvleken slutade alltså mållöst, ett tillstånd som inte bestod särskilt långt in i den andra halvleken. Den inleddes ungefär som den första hade avslutats, med ett intensivt och närkampstätt ställningskrig där Siirus för det mesta hade överhanden, tidigare mest bildligt talat, efter 60 minuter också bokstavligen. Ante Björkebaum fick bollen strax utanför straffområdet, tog sig genom ett väggspel med Daniel Ahonen igenom motståndarförsvaret och var plötsligt helt ren i straffområdet. En försvarare som drog honom i tröjan kunde inte stoppa den återuppståndna skyttekungen från att göra sitt första mål sedan comebacken genom att retfullt enkelt peta in 0-1 mellan benen på Degerforsmålvakten.
Men istället för att ge Sirius ytterligare en skjuts framåt blev målet en brytpunkt i matchen som fick den att svänga från ett läge där båda lagen inetnsivt jagade ett ledningsmål till ett där Degerfors gick ännu hårdare fram medan Sirius blev passiva, trötta och sjönk ihop. Det var ingen omedelbar förändring utan skedde gradvis, Degerfors kom allt oftare fram för att skjuta från halvdistans eller mata inlägg mot Sirius straffområde, vann allt fler dueller och tog över matchen mer och mer. Samtidigt blev Sirius anfall kortare och kortare och man fick svårare och svårare att ta sig loss från egen planhalva när man vann boll. Detta gjorde man fortfarande ofta, försvarsspelet runt egen box var det inget fel på och Degerfors skapade inga mängder av riktiga målchanser, utan matade oftast inlägg utan adress eller mot en ensam Peter Samuelsson, utöver ett par halvfarliga distansskott som flög en bra bit utanför eller räddades av Andreas Andersson. Men särskilt under matchens sista 20 minuter eskalerade Degerforspressen allt mer, man fick fram mer folk och till slut kunde inte Sirius stå emot längre. Allt för länge hade man blivit stående i eget straffområde rensandes inlägg efter inlägg, och till slut var det Degerfors skyttekung Peter Samuelsson som nådde högst med huvudet och nickade in kvitteringen. Matchklockan hade nått 87 minuter och en särskilt intensiv inläggskavalkad där Sirius aldrig lyckades få undan bollen ledde till slut till att båsvart fick hämta bollen ur nätet och konstatera att ställningen nu var 1-1.
– Det var flera saker som hände. En är att vi har väldigt korta anfall och dåliga värderingar om vad vi ska göra med bollen när vi har den, så vi blir av med bollen lika fort som vi har fått den. De trycker på mer och mer folk, och då blir vi väldigt baktunga. Sedan blir vi dessutom för passiva i försvarsspelet och pressar inte tillräckligt mycket, och vinner extremt lite man-man-dueller dessutom. Nu har jag inte sett om matchen, men det är min känsla just nu. Vi måste ha bollen längre stunder så de får försvara sig, nu kan de anfalla hela tiden och då blir det jobbigt, och sedan så blir vi lite baktunga och går inte i press och vinner dessutom väldigt få dueller, innan deras mål tror jag vi förlorar tio i rad, säger en besviken Kim Bergstrand om den andra halvleken.
I matchens absoluta slutskede försökte båda lagen att komma fram till ett avgörande, men lyckades inte. Närmast var Sirius, dels när Erik Figueroa kom runt på vänsterkanten och slog ett inlägg som precis passerade inbytte Andreas Eriksson framför mål, men kanske framför allt när Jonatan Berg blev helt frispelad. Linjedomaren tog ett inte alldeles solklart beslut att flagga för offside, och därmed var chanserna till tre poäng borta för den här gången. Toppmötet på Stora Valla slutade 1-1, ett resultat som innebär att Sirius behåller sin fjärdeplats i tabellen när nu en tredjedel av serien är spelad och normalt sett förmodligen hade gett positiva vibbar, men besvikelsen var stor i Siriuslägret över den sena kvitteringen.
– Att förlora ledningen i 87:e är väldigt väldigt tungt naturligtvis. Första delen av matchen är helt okej, sedan är det lite skavanker på många så det är svårt att få till byten som vi vill, och det är folk som måste kliva av och är slitna, så vi är lite kraftlösa till slut, säger Kim Bergstrand, som direkt efter matchen har svårt att vara glad över en poäng.
– Nej, inte när vi gör en så pass bra första halvlek som vi faktiskt, och får 1-0. Då ska vi kunna göra det bättre.
Kim Skoglund uttrycker ungefär samma känslor som sin tränare.
– Det kändes som att vi kom längre och längre ned i eget straffområdet och blev lite baktunga. De fick slå inlägg på inlägg. Vi fick aldrig riktigt fast bollen heller så att vi kunda få upp folk i våra egna anfall, utan vi tappade bollen ganska snabbt och de fick anfalla på nytt. Det var jobbigt, men vi ska kunna reda ut det där ändå, hålla ut i fem minuter till och greja en 1-0-seger, tycker jag. Så det är jävligt tungt just nu.
>> Matchfakta
