Inför säsongen 2018 var Sirius äldsta akademilag tillbaka i sina reskeptive högsta divisioner. Både U19 och U17 missade slutspel med liten marginal, men vann istället sina respektive nedflyttningsserier i U19 och U17 Allsvenskan. Bäst gick det för U16, men det blev till slut en andraplats i slutspelsgruppen i U16 Nationell, med chans till SM-semifinal ända in i slutomgången då man föll tungt i en avgörande match mot AIK.
Vi ställde några frågor till Conny Sveijer, chefstränare i Akademin, om året som gått.
2018 spelade alla våra tre äldsta lag i sina respektive högsta serier; U16 Nationell, U17 Allsvenskan och U19 Allsvenskan, och så blir det även 2019. Vad betyder detta för Sirius Akademi?
Det är väldigt viktigt. Vi får i dessa serier möjlighet att spela mot bra organisationer varje vecka, våra spelare utmanas och måste ta kliv i sin utveckling och prestationerna både individuellt och som lag höjs ständigt. Det ställs höga krav och vi behöver vara framåtlutade och noga med helheten. Vi ser skillnaden hos spelarna, de är mer medvetna och har fullt fokus på att nivån är hög.
Hur ser du på årets prestationer och utvecklingen för U16, U17 och U19?
I U16 har vi sett att de gått från en homogen grupp till att nu mer bejaka och utveckla sina roller och sina specifika färdigheter. Det ärväldigt roligt att se hur de utvecklas och till att vi ser mer spetsegenskaper i ett sammansatt lags spelsystem.
U17 har varit en tight grupp under många år som nu närmar sig steget upp till elit och att få möjligheten att träna med A-lag. Det finns många bra och jämna, individuellt skickliga spelare i den gruppen. Vi tror mycket på dem inför 2019.
I det äldsta laget U19 så hade vi tidigare lite svårt att få igång laget och prestationerna, men då blev det ännu roligare när de kom igång efterhand och speciellt under hösten var det ett otroligt svårstoppat lag och en mycket stark sammanhållen grupp. En handfull spelare är aktuella för att ta nästa steg och är definitivt redo för det.
Vad tycker du var årets höjdpunkter gällande de tre äldsta akademilagen?
För U16 – den konsekventa utvecklingen, plus att på rätt grunder erbjudas att spela en avgörande match i säsongens slutskede. Den stadiga progressionen ledde till en rad utmaningar där matchen mot AIK var en sådan.
Och U17 i Gothia Trophy gjorde det mycket bra och den erfarenheten tog man med sig in i säsongen. Det märktes att de hade utmanats och dessa utmaningar gjorde spelarna till bättre fotbollsspelare. Det var väldigt kul att se och följa.
I U19 är sättet som laget spelar fotboll på mycket underhållande. Det är kontrollerat och efter vårt spelsystem men också med individuella skickligheter som överraskar motståndarna. Även individuella prestationer, man kan nämna Jamie Roche som hämtades från U17 under hösten och att se hur han utvecklas i U19-miljön är roligt att se.
Sedan är jag oerhört glad över instruktörerna och alla laganknutna och deras vilja att utveckla verksamheten. Det finns mycket energi och kreativitet att hitta nya lösningar och se utvecklingspotential. Den kraften är spännande och givande.
Beskriv din roll som Chefstränare för årets U16-, U17- och U19-lag. Vad innefattar rollen och hur tänker du kring kortsiktiga samt långsiktiga mål i Sirius Akademi?
Det handlar om att skapa goda förutsättningar för organisationen och framförallt instruktörerna för att de ska kunna göra ett bra jobb ute i och tillsammans med sina lag. Våga ställa frågor för att bidra med utveckling och stötta delar som kan ha behov av det.
De kortsiktiga målen är att följa policy och riktlinjer kring träning och hur vi hela tiden strävar efter att göra varandra bättre, från spelare till instruktör. Sedan att vi spelar den sorts fotboll vi kommit fram till i vår spelarutvecklingsplattform som vi kallar ”The Sirius Way”.
Att utveckla organisationen i smått till stort, från återhämtningsmål i bortamatcher till att vi ändrat vår filosofi kring träningar och metodik. Det ska i slutändan leda till att vi blir allt bättre, och så pass elitförberedande som det är möjligt att vara inom en akademi.
Vad ser du för utvecklingspotential om vi blickar in i 2019?
Att fortsätta utveckla arbetssättet, The Sirius Way. En del som alla lag på den här nivån måste titta mer på är den mentala biten. Förberedelse av både individ och lag för att bli bättre tillsammans. Vi måste hitta nya infallsvinklar i uppföljning, dokumentation, videoanalys och i dialogen med spelare.
Ytterligare högre kravställande. Vi ska helt enkelt höja nivån på allt i vår dagliga verksamhet för att utveckla elitspelare. Vi ska fortsätta med att arbeta med att bejaka spetskvaliteter samtidigt som vi lär ut grunderna i vår fotbollsutbildning. Våra spelare ska vara så förberedda det går på alla plan att ta sig till nästa nivå.
Att nå elit är målet och då menar vi att ta steget till Division 1, Superettan eller Allsvenskan. Här finns ett bra exempel i Sherko Faiqi som gick direkt från Akademin till Allsvenskan och nu spelat i OBOS-ligan (som Superettan) i Norge. Sedan har andra spelare som Isac Bråholm, Jonas Olofsson, Oskar Nilsson, Simon Wennberg och Daniel Baban tränat med A-laget. Lucas Berglund, Joel Bernhardsson och Jamie Roche fick även möjligheten till speltid under sommarledigheten med A-truppen, då i en träningsmatch mot ÖSK. Det är mycket tillfredsställande för organisationen och vår dagliga strävan, och via dessa erfarenheter får vi också indikationer om vad det finns för förbättringsområden.
Christian Pellving
